30 juli, 2007

Farasha, Nabi, Schmetterling

Titeln syftar pa fjaril. Tusentals av dem har pa on. De jagar varandra och ar fargranna och de ar mysiga att titta pa. Allt har ar mysigt att titta pa. Naja, det mesta i alla fall. Koh Tao ar inte stort, och trots att turisterna ar i majoritet ar det lugnt och stadat. Folk kommer hit for att dyka, och dyker man super man mindre. Tror jag.

Vadret ar precis vad man kan onska. Det regnar oftast lite nagon gang under dagen, men det haller fukten borta och det pagar inte langre an en timme som langst. Vattnet ar turkost och fiskarna nyfikna. Precis som det ska vara. Och precis som det ska vara har jag brant mig av solen. Det var faktiskt inte mitt fel. Det hande inte av att jag lag och pressade forsta dagen, for det gjorde jag inte, till skillnad fran vart ressallskap. Nej, jag brande mig av solen redan pa baten ut hit. Det tog ett par timmar pa havet och eftersom bussresan varat i 10 timmar var jag trott. Jag var klantig och somnade i solen. Men det var inte med flit som det hande i alla fall. Sa de senaste dagarna har jag hallit mig i skuggan. Och mitt ansikte har fatt fjallat klart och jag borjar langsamt ga fran krafta till vitt lakan igen. Men nu har jag atminstone en solkram att kladda pa for att undvika problemet i framtiden.


Vi kom alltsa hit i onsdags morse. Tillsammans med kamrater till H steg vi iland och borjade leta bostad. Vi hittade ett trevligt boende precis ovanfor stranden, privat utan insyn och utsikt over havet fran terassen. Vattnet i duschen ar iskallt men jag overlever. Det ar jobbigast att duscha magen.


H:s van rakar vara korean bosatt i Thailand med sin koreanska flickvan och (ej sa forvanande) koreanska syster. Vi umgicks med dem en del i Bangkok, vann over dem i biljard och sa vilket gav oss gratis ol som vi slagit vad om. De foljde med oss hit. Bara ett problem. De pratar inte engelska. Och senast jag kollade pratar jag inte koreanska. Kommunikationen var svar. Systern gjorde ivriga forsok och hon var ocksa duktigast. Henne gillar jag mest, formodligen for att jag inte vet nagot annat om de andras personligheter. Men H trivdes och jag tankte att han har hangt i Sverige i tio manader och inte snackat sitt forsta sprak pa over tva ar. Det var liksom rattivist att han skulle fa hanga med killen i Delhi plus denna trio i nagra dagar. Men jag har varit uttrakad mer an en gang. Man har sett mig skratta nar jag spelat biljard. For jag blir fortfarande battre och fattar vinklarna mer nu. Och nar jag och H ar pa lag och vi bada fokuserar ar vi oslagbara, oavsett vilja i trion som ar pa lag.


Vi har hyrt motorcykel och fyrhjuling och akt till strander pa on som ar svara att ta sig till eftersom det endast finns tva asfalterade vagar pa on. Vi har snorklart kort vid ett tillfalle. Jag sag bra saker men ser fram emot den dagen da vi gor en heldag med bat. Koh Tao ar kant for framforallt valhaj. Kanske fanns det fler forr, men jag har hoppet kvar.

Dagarna flyter forbi smartfritt. Vi vaknar sent, mellan tio och tolv och ater en frukost. Sen blir det eftermiddag pa stranden, eller i en restaurang pa stranden. Middag, garna grillad fisk som vi delar pa. Nagon film pa laptopen, kanske en drink som alternativ. Och sa somnar vi. En harlig rutin som ar lojligt enkel.


Men som jag skrev i ett mejl, jag saknar Skogaholmslimpa med hushallsost. Garna med ett glas O'boy. Jag vill bre en riktig macka.

22 juli, 2007

Vidare...

Det har gatt nagra dagar nu och vi ar fortfarande i Bangkok. Visumet till Kina ar fixat imorgon mandag sa vi kan inte aka vidare forran pa tisdag.

Vi har varit duktiga pa att hitta pa saker i stort sett varje dag har. Men det ar inte sa svart att fylla timmarna da vi sover till tolv om dagarna. Vi spelar biljard pa det koreanska guest house som jag skrivit om tidigare, och jag borjar bli battre. Jag till och med vinner over H utan att han fanar sig. Fast inte ofta. Men tillrackligt ofta for att jag ska fortsatta tycka att det ar roligt att spela. Och sa shoppar vi lite. Idag tog vi buss till marknaden. Trafiken var knasig for militar och polis hade sparrat massor av vagar i nagot som sag ut att vara en statskupp. Vi kom inte langt med bussen och det var hett, sa vi hoppade av och tog en taxi istallet. Trafiken var saklart inte battre for taxin men vi hade atminstone AC. Val vid marknaden kom regnet men det gjorde inget, det var faktiskt battre pa det viset for det var farre manniskor da. Det var en trevlig dagstur.


For nagra kvallar sedan traffade vi Chanin, en kille som vi bada kanner fran Lund. Han lamnade Sverige for nan manad sedan och verkade glad att se oss. Vi hangde pa nan bar och jag horde svenska. Surprise. Jag hor svenska nastan varje dag.


Sa imorgon far vi visum och kan kopa biljett till on vi ska till. Koh Tao. Snorklingen ska bli rolig.

16 juli, 2007

MYGGA

Detta inlagg tillagnas MYGGA. Jordens basta uppfinning. Efter att min handled svullnat upp till dubbel storlek och blivit rod tankte jag att det nog vore smart att besoka ett apotek. Och apotekaren forklarade att myggan som bet mig hade burit pa nan bakterie som jag behovde antibiotika mot. Och tusen baht senare hade jag kuren jag behovde. Dyrt, men sakert vart det. Varje gang jag stryker pa MYGGA sa haller insekterna sig borta fran mig. En enorm lattnad. Jag har en teori att det var doften av Indien i mitt blod som lockade den forsta myggan att bita mig. Sa jag forsoker ata sa lokal foda som mojligt for att fa thai-luktande svett, och blod.

Men detta kan inte vara speciellt intressant att lasa om. Jag kanske ska skriva nagot om vad vi gjort i Bangkok de senaste dagarna istallet. Vi har akt bat och tunnelbana for att komma till kopcentret som vad AC-kylt och allmant spektakulart. Pa oversta vaningen fanns bion sa vi bestamde oss for att gora ett nytt forsok att se Die Hard 4.0, eftersom det i Indien hade misslyckats. Satena var stora och laderkladda och upplevelsen var mycket trevlig, forutom biten dar man var tvungen att sta upp for kungen. Filmen var ocksa bra. Precis sa underhallande och tom som jag hade vantat mig.

Kvallen innan tog vi en taxi till ett koreanskt kopcenter for att sjunga karaokee. Pa koreanskt vis far man ett eget rum att sjunga i vilket saklart ar mindre pinsamt an att sta infor en grupp framlingar som pa gammaldags satt. Det hade nog varit roligare om vi varit en grupp vanner, men jag och H hade kul och skrattade mycket. Hans rost ar battre an min, men jag tycker vi klarade duetterna skapligt ihop.


Ja. Vi trivs nog bada battre har. H har koll eftersom det ar hans fjarde gang i landet. Han snackar till och med lite av spraket vilket foga forvanande har imponerat pa mig. Antar att vi maste dra till arabland snart nog sa jag kan fa impa lite pa honom.


Och sa har vi shoppat lite. Budgeten ar stram, men souvenirer raknas inte in i den. Kopte ett halsband idag, och jag har ett par nya, grona byxor. De ar superbekvama sa jag ska nog kopa ett par till i annan farg. Da kan jag slanga ivag det par jag kopte i Mumbai som far min rumpa att se ut som att den hanger vid knavecken.


Visum till Kina kommer att ta fyra dagar, sa vi kommer nog inte till nagon o forran tidigast till helgen. Men jag gillar Bangkok. Det ar precis sa enkelt som en semester kraver.

Och varfor mejlar du inte?

13 juli, 2007

u-land vs i-land

Finally. Ute ur Indien. Snarare an inne i Thailand. Det betyder mer att ha lamnat Delhi an att ha ankommit Bangkok. Indien gjorde oss inte besvikna, inte ens in i det sista gav det oss ett break. Regnet kom en timme innan taxin skulle hamta oss for att kora till flygplatsen. Och regnet fortsatte i en timme. Och vi fick vada i oversvammat Delhi for att kliva in i taxin. Det kunde varit varre, regnet kunde ha ost ner under tiden ocksa. Man vill inte vada i Indien. Inte nar man sett hur det ser ut utan vattnet. Jag kan bara forestalla mig koskiten och annat snusk som jag klev i. Tvattade mina fotter sa fort vi kom till flygplatsen, det kandes vasentligt eftersom jag har varierande typer av bett pa mina fotter som jag inte vill ha infekterade.

Men saker ar bra har i Bangkok. Vagarna ar pa riktigt och husen med. Och framforallt inget jidder. Daremot fick jag ett myggbett pa handleden det forsta som hande. Och nu ar hela leden svullen. Jag har lirkat med allergipiller och tigerbalsam. Men inget hjalper.

Och sa har jag atit thaimat. Mums. Och druckit riktig sprite som formodligen innehaller frukt eftersom den smakar sa annorlunda an den indiska. Och jag sitter pa ett riktigt internetcafe dar saker fungerar. Jag tror det ar detta som kallas i-land.

Thaimassagen far vanta till imorgon. Men vi ska ge oss ut i nattens Bangkok nu for att se vad som ebjuds. Jag tror vi bada ar pa battre humor redan. Fantastiskt vad lite miljoombyte kan gora.

11 juli, 2007

Pommes till burgaren, tack!

Tillbaks i Delhi. Det ar skont att vara pa en plats dar man varit forr, man vet vart man ska och hur mycket en taxi dit kostar. Det ar en annan kansla att atervanda an att komma till en ny plats. 12 timmar pa bussen ner gjorde oss trotta sa det forsta vi gjorde var att ta en power nap, som vanligt drog den ut pa tiden till timmar. Men vi behovde det. Direkt nar vi vaknade gick vi till resebyran for att kolla biljetter till Thailand. Vi fick sta pa tva vantelistor och idag blev det klart att vi inte kommer med flyget ikvall utan far vanta till morgondagens flygning. Det duger. Ett dygn till att doda i Delhi alltsa.

Igar at jag middag pa KFC igen. Vilken nord man ar som vill ha snabbmat nar man reser. Men det ar bekvamt, och framforallt blir man aldrig besviken. Man far exakt det man har forvantat sig. Det ar for ovrigt intressant att man i Indien alltid har fel som kund. Nar KFC-killen missuppfattade att jag ville ha pommes och inte kycklingklubba med min burgare sa var det mitt fel. Samma sak pa resebyran, mitt fel att jag inte kom tillbaks klockan sex utan halv sju, fast att de inte sagt nagon tid till oss. Men anda, mitt fel.


Fick sla en man ocksa. Det var oundvikligt. Beteendet fortjanade ett slag med oppen hand. Han kommer anda inte lara sig. Och en kille vi gick forbi idag lutade sig mot H och sa att han vill knulla en koreansk tjej. Fast pa engelska. Jag ar bara snall nog att oversatta. Vi var tvungna att skrika pa honom. Det ar liksom inget vi tycker om att gora, men man maste, for sant beteende kan inte uppmuntras ens genom att ignorera det. Och han blev radd for oss. En ynklig ursakt pa slutet med.


Jag har fatt henna malat pa min hand av en van till H:s koreanske van. Det betyder mer nar nan erbjuder av generositet snarare an att betala en indier for det. Och dessutom gjorde hon den lagom stor och inte for pralig. Perfekt for mig. Och den ser bra ut med mina nyinkopta smycken och snart langa naglar.

Jag skulle vilja kopa en sjal har ocksa. Bara for att ha nagot. Jag har kopt skor och byxor och troja och armband osv, men en sjal ar vad jag vill ha. En del av mig vill inte spendera mer pengar i det har landet dock. Jag vet inte om jag ska lata mina negativa kanslor fa ta over eller om jag ska grava ner dem och gora en sista shoppingrunda.

Imorgon torsdag, 23.30, gar planet till Bangkok, Thai Air. Ni anar inte vad vi behover en semester efter denna manad i Indiens land.

09 juli, 2007

The Volcano Guy

Vi har nu varit i Dharamsala i sex dagar. Ikvall aker vi tillbaks till Delhi.

I fredags skulle Laman firas for det var hans 73:e fodelsedag. Festligheterna borjade redan klockan sju pa morgonen. Sa ni som kanner mig kan ana att jag inte deltog. Vi knatade upp for backen senare pa eftermiddagen istallet for att kolla in basketmatchen. Det var en intressant blandning av manniskor i publiken. Munkar och turister och tibetaner och de tavlande lagen.

Pa lordagen var vi dock tvungna att ga upp tidigt. Lamans forelasning i templet skulle borja kvart over atta. Och folk rekommenderade oss att vara dar en timme innan. Man och kvinnor i olika sakerhetskontroller gjorde att H kom in mycket tidigare an jag. Kvinnornas ko tog mycket langre tid. Sa mycket langre att alla man var inne innan kvinnorna, sa de oppnade mannens sakerhetskontroll for kvinnorna pa slutet. Jag sprang for att hinna forst i den kon. Klockan var redan atta. Hittade H i sista sekunden och kunde satta mig ner pa golvet. Det var packat. Sag Dalai Lama i tre sekunder. Oversattaren var ok men radiofrekvensen funkade mindre bra. Och sa var det trangt och varmt. En gubbe framfor oss jiddrade med allt och alla om saker de gjorde fel. Han sa at folk att sitta still, sjalv gick han ivag for att hamta te mitt i allt. Och han sa at folk att inte kliva over hans vaska. Och han sa till folk att det var oforskamt att lamna forelasningen mitt i. Jag och H fick nog av honom och jiddrade tillbaka. Han storde mycket mer an alla andra moment tillsammans. Gubben hade mage nog att saga till H att han behovde vagledning. Det visade sig senare att det finns en hel historia bakom den har mannen. En kille pa vart hotell hade traffat honom innan, tydligen jobbar gubben som spirituell vagledare och han har flyttat till Maui for att fa igang den doda vulkanen. On hade kallat honom. Det finns karaktarer overallt. I pausen bad han om ursakt, han sa att han var ledsen om han hade upprort oss. Vi fragade om det var forelasningen som gjort honom upplyst, kallade honom hycklare och lamnade platsen. Vi var mer eller mindre tvungna att ga i pausen, det var for varmt och for mycket folk och trangt. Och jag hade fortfarande min forkylning. Oh well, nu kan jag i alla fall saga att jag sett Dalai Lama i hans hemstad. Och det kan inte alla saga.

Dharamsala ar valdigt mycket annorlunda an resten av Indien. Manniskor lamnar en ifred och bergen, regnet och molnen gor en lugn. Jag gillar det mycket. Basta stallet hittills. Och maten har varit bra, utom den skumma pizzan jag at igar kvall. Papaya hor inte hemma pa en pizza, speciellt om det star i menyn att det ska vara ananans.

Ikvall tar vi bussen till Delhi och forhoppningsvis blir det Thailand redan pa torsdag. Vi ser ingen anledning att hanga kvar i Delhi.

04 juli, 2007

Ovan moln

Det har gatt lang tid sen jag senast skrev, och det beror pa att det varit valdigt fullt upp den senaste veckan.

I Delhi hade vi folk att traffa och det gjorde saker och ting mycket roligare. Vi stannade fem natter totalt. Varje kvall hittade vi pa saker. Vi hade en korean och en indier som kunde visa oss runt olika omraden. Vi at god mat pa bra restauranger utan att det kostade skjortan. Delhi ar mycket renare an Mumbai och rent allmant trevligare. Vi gick pa gratiskonsert ocksa och gjorde lite powerturistgrejer.

Nu ar vi uppe i bergen, ovanfor molnen, i Dharamsala. Vi lyckades tajma monsunen morgonen da vi kom och alla hotell var fullbokade. Nar vi till slut fick ett rum hade vi varit ute i regnet ganska lange och var dyblota. Jag ar nu forkyld. Utan att vi visste om det har vi lyckats tajma mr Lama sjalv. Han fyller ar pa fredag och borjar halla forelasningar pa lordag. Vi har registrerat oss for att kolla in dem. Atminstone ett par dagar. Sen blir det Delhi igen for att flyga ut. Vi har hittat en biljett till Shanghai som ger oss ett stopp i Thailand. Det blir Alingsasrundan trots allt. Forhoppningsvis far jag lite solbranna denna sommar ocksa.