Rom II

Andra dagen blev det återigen croissant och cappuccino till frukost, vi hade nämligen kuponger från vårt hostel som gav oss denna kombination för bara 1.50 euro.

Dagen skulle ägnas åt Vatikanen. Det var jag som var planerare och guide. Vi tog metron hela vägen till Ottaviano där vi gick av och promenerade i solskenet till ingången till Peterskyrkan. Kön var ännu en gång jättelång, men eftersom det är gratis inträde kunde inte vårt pass rädda oss denna gång. Och även om det inte varit gratis hade nog ett Roma Pass i Vatikanen varit svårt att använda. Kön gick dock förvånansvärt fort och vi behövde bara tillbringa 20 minuter väntandes. Kyrkan var helt fantastiskt vacker, utsmyckad som en kungabostad. Takhöjden gav sådan rymd att det inte alls kändes som att man var en turist av flera hundra på plats. Och så passerade vi såklart Pietá också, fast utan att tänka på det. Det var först efteråt som jag kom på att vi mer eller mindre i slentrian gått förbi ett av Michelangelos mest kända verk.

Efter Peterskyrkan var det dags att kolla in Sixtinska kapellet. Vi tog omvägen via muséet eftersom vi ändå betalade för alltihop. Många trappor upp och ned, och så lite tavlor av Raphael på vägen, så till slut kom vi in i rummet vi väntat så länge på att nå. Det var fotoförbud, som vi respekterade. Det var lite mindre än jag föreställt mig, men nog var det coolt att se Skapelsen av Adam, som man ju sett på bild så himla många gånger. Var det värt 8 euro (14 euro utan studentrabatt för H) att gå in? Nja, njo, kanske. Lite sved det nog i plånboken ändå för en som fortfarande jämför allt med Thailandspriser.

Vi hade ju massa tid kvar på dagen, som vi inte riktigt hade planerat med. Så jag fattade snabbt beslutet att ta metron till Repubblica, mest för att det såg pampigt ut på kartan. Men ibland överträffar bilden verkligheten, så när vi såg vad vi såg fattade vi genast det nya beslutet att ta oss till Spanska trappan istället.

Jag tyckte det var fint och mysigt att se alla människor sola och vila sig på trappan. Och från trappan är det ju en kort bit till Fontana di Trevi, så vi passade såklart på att ta oss dit med. Den var mycket större än jag hade väntat mig, och hade fler turister packade än någon annan plats vi upplevt i Rom. Men vi lyckades ändå hitta en liten bit på sidan där jag kunde sätta mig på kanten av fontänen och kasta i ett mynt över axeln. Vi hängde vd fontänen en bra stund, åt glass igen, och såg hur en liten fransk pojke tappade halva sin reskassa och id-kort utan att märka det. Ingen gjorde nåt, så jag fick göra dagens gärning och springa efter honom vilket var lättare sagt än gjort. Men till slut hann jag fram till honom genom folkhavet och gav honom hans 45 euro och id-kortet. Han blev ytterst förvånad och glad över att återse sina pengar, som han fortfarande inte verkade förstå att han tappat.

Så såg vi en koreansk turistgrupp. Det frambringade gamla goda minnen och av ren automatik började jag följa efter guiden som bar på en Hana tour-flagga...

Vi var på nytt trötta och tog oss med metrons hjälp tillbaka till vårt hostel där vi vilade och såg på en film innan vi begav oss till ett kebabställe för lite middag. H får verkligen inte nog av kebab, och jag klagar inte, fast jag åt en bit pizza istället. Kändes liksom mer autentiskt, fast att det var ett snabbmatshak.

Med vetskapen att vi skulle checka ut tidigt dagen efter gick vi och la oss, nöjda med dagens alla aktiviteter.